Sparad i Foton, Ila, Link, Tävling, Tee, Vallning

Ik-1 Lissma Huddninge – Toksvårt och nästan första pris

Tävlat.. Igen! Jag är så glad att jag har kommit in ett ett riktigt bra tävlings flow. Lördag, tidig morgon, samling redan klockan 08.00 (!!!!). Gick upp vid sex och tog hundarna på en promenad. Tee har träffat får kanske tre gånger senaste månaden så jag vill verkligen inte chansa att starta henne utan att hon hade fått springa av sig det värsta. Väl på tävligen där Jax gick så oerhört bra förra året så hade jag ju planen klar i mitt huvud på hur jag skulle köra henne. Såklart har de bytt fält och ändrat på precis varenda detalj så det var bara att planera om. En ganska tight bana som jag uppfattade som liten och trång.

DSC_0134

Det var nära mellan hantering och där hundarna skulle hämta med ett ganska kraftigt drag. Utställarhundarna hade stora problem med att få ut flockarna och det upplevdes som om fåren var stressade. Tee kändes ganska på, hon var ivrig och ville iväg. Skickade höger och hon gick ut helt okej. Innan hon var framme började fåren rusa snett mot mig. Visslade in henne och försökte få henne att styra upp det. Kändes som det gick i 100 km/timmen.

DSC_0137

Väl framme vid mig lyckades vi lugna ner stämningen något, vänder upp och ska påbörja fösningen. Tee känns stressad, som att hon känner att de kan sticka vilken sekund som helst. Hon får ligga på långt avstånd för att djuren inte ska rusa.

DSC_0144

Vi gör vårt bästa och lotsar runt dem på något vis, kommer till delningen. De är svåra och vill mest bara dra i väg, Tee jobbar hårt och börjar bli trött, vi får isär dem, hon vill ta en flock jag visar henne på den andra varpå den flocken hon ville ta sticker iväg i världens fart mot hanteringen. Där tänker jag att vi bryter (domaren skriver tid ut i stället). Tee håller fint de två fåren vi har kvar på banan och lirkar ut dem så fint. Hon är en fena på att hålla djur, hon är lagom, lugn och totalt fokuserad på sin uppgift. Jag klappade om min lilla hund och gick av banan med en känsla att vi nog inte hade gjort det så mycket annorlunda. Vi gjorde så gott vi kunde, stressade får på trång banan är inte vår grej, det är hon långt ifrån mogen för!

Vi plockade ihop och åkte vidare. Mötte upp Malin och åkte ut till Anna. Köpte fika, åkte pendeltåg och umgicks. Hundarna fick bara hänga på, de minglar så gärna i grupp. Väl framme i Märsta fick Tee flytta träningsdjuren. Jag tänkte först, detta går inte utan Jax, sen fick jag bara ta mig i kragen och göra det. Hon kan ju. Hon är så otroligt duktigt på att gå med djur, hon håller dem samlade och lugna och hon får inte panik när de är utanför hagen. Vi fixade förflyttningen utan missöden trots lockande trädgårdar med finfina rabatter. Sen körde vi Ila och Link som jag lånade över dagen. Fina små ungar. Ila hade verkligen utvecklas så fint sen jag såg henne sist! Hon och Malin har blivit ett toppenfint team och de kunde driva och träna fint tillsammans. Jag blir glad att att se dem tillsammans!

Ila och Tee fick valla lite tillsamman och då blir jag helt varm. Våra små tjejer, de samarbetade så fint med fåren! Lite blandade bilder från dagen!

Vi åkte hem med nöjda och trötta hundar på tåget.  Jag fick stressa på centralen för att hinna med tunnelbanan. Jag springer där bland alla människor, folk, hundar, barn och allting och Tee bara springer där helt avslappnad vid min sida. De bekommer henne inte. Hon är så trygg i både sig själv och med mig. Vi är ett team team. Den bubblan som vi går in i tillsammans när vi arbetar, tävlar eller bra gör någonting sånt här är magisk.
Jag kom hem till fantastisk god mat och dryck och Tee rullade ihop sig till en boll och syntes inte mer på den kvällen.

Nästa dag kände jag att jag knappt ville starta, det kändes inte som goda förutsättningar för oss. När vi kommer till tävlingen möts vi av en suverän utställning och betydligt lugnare får. Skönt att se och betydligt mer pepp på att tävla. Hon är så cool innan, kollar lite, vilar lite, minglar lite och sen går hon bara ut och presterar. Rundan kändes stabil, hon kändes behagligt lyhörd och vi var ett team. Oslagbar känsla! Delningen var svår, rännan likaså, där tappade vi många poäng. Hämtet kändes fint, 47 poäng (av 50), fösningen 17 (av 20) sen delningen bara 6 (av 10) och sen rännan endast 3 poäng (av 10) kvar. Det gav oss 82 poäng ett andra pris och hela 6 kvalpoäng till unghundscupen. Jag är lite lite lite biter över att vi inte lyckas knipa det där 1:a priset. Det skulle se så fint ut! Att få avsluta säsongen med ett 1:a pris men jag är så galet nöjd med henne. Nu ska vi satsa på bra vinter träning, träna massvis med delningar och bara bli säkrare i allting vi tar oss för. Jag längtar redan till vårens alla tävlingar!!!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s