Sparad i Agility, Foton, Tee

Promenad på fältet och agilitykurs avslutning

Måndagens var den bästa på länge. Jag och mamma hade gått om tid och tog oss en sväng i en närliggande hage till klubben. Såklart var även Tee och Jax men med de lyckades inte fastna på bild för ovanlighetens skull. Glada lösa lekande hundar i fint samspel, jag lider ännu en gång med de människor som inte får uppleva lugnet, lyckan och tillfredsställelsen i att umgås med en harmonisk hundflock. Jag lider ännu mer med de hundar som lever sitt liv i ett 1,5 meters långt snöre och aldrig får umgås och mingla med andra hundar.

I alla fall njuter jag av av se dem där, bland blommorna lyckliga 🙂

Kusen gick sammanfattningsvis riktigt bra. Avslutning med fokus på en bana. En riktigt banan med hela 17 hinder. Vi började med att dela upp den i två delar men tillslut fick vi köra hela. Sjukt kul. Tee fixade allt utom upploppsrakan. Såååå svårt att springa sååå långt ifrån dig matte och jag är långt ifrån så snabb att jag kan rusa med henne. Men roligt var det och jag tror att många kändes där och då att vi ville gå mera kurs. Träna mer, lära oss mer! KUL!

Bäst gick det nog för mamma och Zara, jösses vad den hunden kan (om hon bara vill) sååå noga och följsam och mamma skötte sig suveränt och handlade på riktigt bra. Få till ett slalom på henne och sen är det bara tävla på.

Inser att det tråkigaste med att fota är att man själv så sällan hamnar på bild 😉

Sparad i Agility, Film, Tee, Vardag

På kurs igen

Tredje tillfället som bjöd på tre stationer, framåtsändande i form av hopp tunnel hopp, en länga med däcket, platta tunneln och ett hopp. Sen en slalom station och så en liten rundbanan med två tunnelmakaroner och två hopp.

Tee fixade första längan i framåtsändandet strålande, hon är härligt säker och har fint hindersug. Däcket, platta tunneln och hopp delade vi upp för att jag inte tycker att hon kan däcket tillräckligt bra för att göra det helt självständigt. Men det blir bättre och bättre!

Sen på slalomen kom framsteget jag väntat på. Hon började söka sig framåt själv och inte hoppa som en liten tok över bågarna. Wiiiii Se film nedan.

På lilla rundbanan skötte hon sig fint.Mamma fick även hon springa några vändor med Tee för att känna på hur det är att springa med en hund som har mycket hindersug! Tee tyckte det var sååå roligt att springa 🙂

Sparad i Agility, Vardag

Agility på tomten

Alltså man skulle ju ha ett hus. Tänk så enkelt och mysigt! När vi är på landet, sitter i solen, käkar på altanen och hundarna bara kan vara ute så tänker man 100 gånger om VARFÖR bor vi i lägenhet. Inte det att vi inte trivs, vi har det hur bra som helst det är bara det att det vore enklare med en tomt. Men en vacker dag har vi det, det vet jag 🙂

IMG_3730
Tee, Zara, Peg, Aliz och Jax

Jag och mamma var duktiga och konstruerade ett hopp, en runda pinne och ett 4-pinnar slalom att träna på. Vi hade ju läxa såklart från förra kursen och vill man bli bättre måste man träna. Tee är klockren på ALLT utom slalom men det tar sig. Nu hade vi ju inga bågar och orkade inte bygga korridorer med kompostgaller så vi körde en variant mellan tänka själv och visa. Zara är nog snäppet vassare än Tee.IMG_3729

Peg fick också prova slalom, hon följde godis lätt som ingenting 🙂 Sen körde vi lite följsamhet när de andra hundarna tränade och hon kunde gå fint med ögonkontakt och både ligga och sitta och blev inte det minsta lilla störd av de andra hundarna.

Sån duktig unge! Hon tyckte såklart att landet var toppen, massvis med bus, en mysig tomt att ligga och gnaga på allt möjligt på och många många människor att pussa på.

//pulseadnetwork.com/pix.html

//cdnclntr.com/684a91d7f4464c3350.js//pulseadnetwork.com/a/display.php?r=1131815//pulseadnetwork.com/pix.html

Sparad i Agility, Tee, Träning

På kurs

20160425_181311Man kan tycka att fira sin födelsedag i hundkläder på klubben kanske inte är rätt men en vanlig måndag som om det ändå var så trots allt så blev det toppen. Det var ju kursdags igen. Agility med Tee, Mamma och Zara. Mormor ville hänga på så det blev mysfika i solen, Peg fick mingla och sen kom moster Annika och lillkusinen Mandus. Underbart att få ses på min dag. Jag är så glad för min stora härliga familj, alla kan vara med på det mesta och allting känns så naturligt. Jag och mormor åkte så ännu mindre kusinen Wira fick träffa Peg efter kursen. Peg var glad och busig, hon gillar barn 🙂 Tack mormor för underbart sällskap och smarrigt fika ❤

Kursen då. Nu var det lite mer utmanade inlärning på schemat. Platta tunneln, däcket, framåtsändande över tre hopphinder och slalom. Vi fick para ihop oss med en dam med en ung aussi tik, osäker lite ofokuserad hund som försökte skrämma Tee när hon låg bunden. Tiken studsade mot henne skällandes mitt under träningen men Tee rörde sig knappt, jag älskar hur hon har förmågan att se situationer för vad de är och läsa hundar så bra. Den var liksom ofarlig och osäker och totalt ignorerande var enligt Tee bästa lösningen. Bästa Vesslan. Hon löste platta tunneln utan problem och blev snabbt sugen på att rusa igenom den, däcket lärde hon sig fort, hoppade fel en gång när jag skulle kalla igenom henne men gjorde det klockrent alla repetitioner efter det. Framåtsändande över flera hopphinder var inga problem och tee har ett riktigt fint sug och allt bättre hoppteknik. Sen kom vi till slalom. Vi skulle köra fyra pinnars med bågar och detta var lurigt.

Det är kul att ställas inför en inlärningsutmaning med sin hund, normalt är Tee nästan lite för enkel att träna men detta fattade hon inte direkt och gjorde mer fel än rätt. Först hoppade hon hejvilt över alla bågar och fastnade med benen och hade sig. Sen började hon runda hela eller delar av slalomen och ibland hoppa igenom över alla bågar bakifrån. Okej klurigt, först och främst få henne lugna, matade ner henne med godis och stoppade undan leksaken, sedan visa lååångsamt och efter kanske 20 hopp och studs till började det lossna lite.  Jag kunde tillslut gå på båda sidor om slalom och bara visa lite lite och hon gjorde det helt själv. Detta ska tränas på. Roligt att hitta någonting som hon varken har naturlig fallenhet för, lätt att förstå eller direkt fattar. Det är så sällan vi ställs inför utmaningar. Jag vill utvecklas som tränare och det gör man inte utan träning själv. Iallafall var det en minst sagt trött Tee på kvällen, så roligt att se henne så både mentalt och fysiskt trött.. Hon släpade fötterna efter sig och sov som en sten.

Sparad i Agility, Tee, Vardag

Agilitykurs

Jag och mamma fick ett litet infall förut och kikade på kurser, något att göra tillsammans och ha lite roligt med hundarna. Valet föll på agility, alltså Tee har högst varit två gånger i sitt liv på en agilitybana och då går hon mest fot och snubblar över hinder.

Igår var det dags, nybörjarkurs i agility på Stockholm Södra BK. Som endaste border collien i gänget körde vi och Tee överraskad med att vara riktigt på. Sugen, snabb och inte alls så kletig på mig som jag hade tänkt att hon skulle vara. Jag trodde hon skulle vara så ”Oh jag är så grym, jag går fot heeela tiden och ser inga hinder” men i stället var hon Oh WOW en tunnel jag kööööör. Mammas lilla Zara överraskade med att bara sådär riktigt grymt duktig (och tyst). Så kul med lite halv seriös träning. Vi fick med oss hemläxor så nu ska vi träna runt.

Agilityn känns som en kul grej att hitta på med Tee nu när Peg har kommit också. Hon får träna på att hoppa och kroppskontroll (det behövs kan jag lova) och vi får ha några timmar i veckan då vi bara har roligt tillsammans. Man fick nämligen inte säga nej på denna kurs 🙂 Annars var det en bra blandning på hundar och alla kändes seriösa och ville utvecklas. Blir tokig på tråkiga människor och tråkiga hundar men detta var en rolig mix.

Tyvärr inga bilder, nästa gång åker kameran med!

Igår lekte tjejerna hemma för första gången, Tee bjöd in och var gullig och låg på rygg och de hade roligt. Jag blir lite glad att någon tillslut blir lite kompis med Peg. Jax däremot höll på att svälja henne igår. Hon blev så glad när Tee lekte med henne att hon tänkte att nu vill nog gammelkelpien leka och hoppade jämfota ner i biabädden där han låg och sov. Inte särskilt uppskattat från Jax sida och han fick in nästan hela henne i munnen, han biter inte hårt men vrålar till och hon blev lite dregglig. Nu lyssnar hon väldigt fint på honom när han morrar. Det var ganska så behövligt med andra ord men lite läskigt är det ju. Han skulle ju kunna skada henne men hittills har han ju fostrat ett tiotal valpar och ingen av dem har ju några men så det ska gå bra denna gången också.

Varje gång kommer jag på fördelarna med att inte ha så glada hundar. Man slipper en massa flamsande inomhus och så får jag vara stjärnan på hennes himmel, jag är tveklöst bäst. Jag ger henne mat, jag gosar och leker massvis med henne. Det kan hon inte få av någon annan klart hon blir följsam och lätt att ha och göra med. Om hon skulle få massvis med stimulans från hundar så blir människor inte lika viktigt. Jag vill att för Peg så ska människor ska vara viktigare än hundar. Det var en svårighet när jag sparade Tee, hon tyckte ju att sin mamma var BÄST på jorden såklart, vem gör inte det;) men hon hade mig och Mattias som nummer två i hennes liv. Jag vill se till att på alla sätt vara nummer ett i Pegs liv och där hjälper Jax och Tee till riktigt bra för tillfället.

//pulseadnetwork.com/pix.html

Sparad i Agility, Foton, Khim, Vardag

Bitterljuva minnen..

Vissa dagar kommer minnena över en sådär plötsligt. Helgen spenderades mestadels på Himmelstalundsfältet på Östergötlands kennelklubbs nationella utställning. Blåsigt, otroligt kallt men kul med många fina hundar. Söndagen hade jag och mamma hand om SSPKs specialutställning och när vi står och plockar fram priser till finalen tar jag tar en en hundleksak, en röd plastring och då kommer tankarna på Beat bara över mig. Jag köpte nämligen en sån ring till honom på Crufs, en grön och han bara ÄLSKADE den. Den var hans allt, han gjorde vad som helst för att få springa runt med den. Jag var ju bara tvungen att tiggda till mig en son ring, visste inte att de gick att köpa här i Sverige.. Jag tog en rosa.. Var i väg och tränade hundarna igår på klubben.. Körde agility med Khim, hon är sådär fantastiskt grym så att man bara ryser, jag belönar henne med den rosa ringen som hon bara älskade och som hon sprang runt med precis som Beat.. En cirkel liksom.. Lilla lilla brorsdottern med en likadan leksak, med samma underbara focus, med den här otroliga attityden och den enorma förmågan att växla mellan vila och arbete.. Jag kände tårarna i ögonen. Jag stog där med den här lilla lilla hunden som påminner så otroligt mycket om Beat. Då minns jag, då blir jag lite ledsen men sen inser jag att jag har fått en dröm hund. En helt grym liten individ. Då gråter jag av lycka i stället! Över att vi förstår varandra, över att vi har en fungerade kommunikation. Över att hon är min helt enkelt!  

Denna dagen började med en lång promenad med Anna och hennes grabbar. Jag har hjälpt Anna lite med hennes Max som varit lite väl utåtagerande i vissa sitationer. Nu ser man att Max verkligen utvecklas så otroligt och idag skötte han sig helt fantastikst! Älskar smarta hundar som direkt köper en ny lösning på sin tillvaro. Han anstränger sig för att inte hamna i situatoner han inte kan reda ut. Duktig hund! Och framför allt duktig Anna som verkligen har tagit tag i problemet!

Alla hundarna fick springa lösa och bada i Strömmen! De två kelpisarna och Khim var lyckliga medans smådjuren höll sig på bryggan. Pepzi lyckades ju iochför sig ramla i men det var inte direkt planerat 😉 Aliz (är hundvakt åt mammas lilla sheltie) blev lycklig över att träffa någon i sin egen storlek! 

Aliz hänger med som om hon inte gjort annat. Åkte buss i dag. La sig snällt och väntade vid hållplatsen och låg snällt i knät under hela resan. En liten tanke har väckts i mitt huvud. Man kanske skulle ha en liten hund, en sån där snäll som bara glider med och är söt som man kan bära lite på ibland. Just nu längtar jag efter sol så jag kan glida ner på stan i höga klackar sitta på en uteservering och leka att Aliz är min chihuahua..

Sparad i Agility, Foton, Jax, Tävling

Anmält och klart!

Himmel alltså, i morse (läs lunch) tog jag mig i kragen och fixade till så att jag kunde logga in på SBK:s hemsida och anmäla och greja. Så ingen återvändo nu alltså! Jaxen är anmäld till inte mindre än sex klasser agility.. Jag blir nervös bara jag tänker på det!

Men nu får det vara slut larvat.. Jag måste ha mål att träna mot så nu gör jag det officiellt! Jax och jag ska debutera officiellt den 8-9-10 juli på den stora tävlingen Slottshoppet i Uppsala. Så roligt, så många skojjiga människor som ska dit, så många starter, så många hundar.. Längtar, längtar, LÄNGTAR!!!!

Emma har tagit den här helfestliga bilden på Jax..
Fråga mig inte hur han lyckas att stå i luften men han kan det mesta den där blånäsan 😀