Sparad i Lydnad, Peg, Tävling, Tee

Tee räddar sin matte och lite stolpe ut med Peg

Ställde klockan för att ge tjejerna en promenad innan vi skulle åka. Termometern visade – 14 grader och redan då började man inse att det skulle bli en kall dag.  Dagens tävling skulle nämligen hållas i Kalvö ridhus i Nynäshamns BKs regi. Vi åkte till mamma och startade upp dagen med suverän frukost. Lämnade av Herman och åkte mot Nynäshamn. Vi tyckte att vi hade gott om tid men det slutade med att jag rusade in till samlingen med 30 sekunder till godo.. Pust.. Men sen blev det lugnare, drog startnummer tre av fyra och vi hade ca 20 min till start. Packade in hundarna i täcken och lindade in Mattias i fårskinn och filtar och sen var det dags att värma upp och Tee som kändes taggad! Denna dagen var det Tee som var grym och jag gjorde henne inte rättvisa. Jag var mer nervös än vanligt och jag stod för hela tre ordentliga tabbar.. Tur att Tee är stabil och inte så påverkad och detta första pris är Tee’s förtjänst rakt av!

Här nedan ser vi poängen.

Moment Poäng Kommentar
Fritt följ 7,5  Gnäll vid backa, står vid backning 
Läggande och sättande under gång 9  Går för nära konen
Inkallande med ställande 8  Sträcka ställande
Sändande med läggande och inkallande 8  Föraren går ej mot höger kon, vinklar åt fel håll
Apportering 9 Touchar förare i ingång
Vittringsprov 8  Reser sig innan start
Fjärrdirigering 6  Två extra kommandon, flyttar framåt
Hopp över hinder och apportering av metallföremål 9  Sitter ngt snett, tass på förarens fot
Platsliggande 10
Helhetsintryck 10
Totalpoäng 263,5
Pris 1:a pris

 

Tee var taggad men mer samlad än sist vi tävlade. Ibland vill hon rusa in på planen men idag kunde hon gå in med kontakt. Fotgåendet kändes stabilt, hon ljudade i backa och satte sig inte efter det men annars var hon jämn och korrekt. Jag är nöjd att träningen på detaljer har gett resultat.

 

Här kommer min första förar miss. Tee gör suveräna skiften med bra stadga och stabila transporter men jag går för nära konen så hon snubblar över den… Annars tror jag detta hade varit en klar 10!

DSC_0327 (2)

Inkallningen gör hon som vanligt, lite segt ställande men bra fart och ingång. Jag har inte lagt ner så mycket tid på detta moment så detta var precis enligt förväntan och på den nivån vi är.

 

Här skäms jag på riktigt. Tävlingsledaren frågar mig, du vet hur du går, mot höger kon och sen vinklar du vänster. Jajemensan svarar jag. Skickar Tee och hon gör en stabil ruta, ställer henne i mitten, snabbt läggande och jag traskar iväg rakt mot mitten av rutan och vinklar höger (som i gamla klass III). Suck. Men Tee gjorde det klockrent i alla fall. Jag tror säkert att vi hade kunnat få 9,5-10 OM inte jag gått helt fel. Surt..

Appoteringsdirrigeringen var jag så nervös över. Hade en tanke om att om vi får vänster kommer hon att gå fel (hon föredrar att springa åt höger). Vi lottar och får såklart vänster. Transporten bra – detta har vi jobbat på och hon vinkar ut fint och plockar den vänstra klockrent. Däremot tog hon i mitt ben i ingången men det ser jag som positivt då vi tränat massvis med ingångar med apport för att få henne mer engagerad.

DSC_0335 (2)

Vittringen är ju ett moment man alltid känner sig lite nervös över. Såklart var den mot rutan och Tee var verkligen så bestämd när vi ställde upp att YES -Nu är det rutan igen… Blir då ännu mer nervös, kramar pinnen så jag får flisor i handen och när jag ger testledaren pinnen och ska vända mig om säger jag ALLTID stanna – Men inte idag. Jag tänker bara på rutan och allt annat som kan gå fel. Tee som i och för sig också tänker på rutan upptäcker att jag bara flyttar på mig utan att säga något så hon reser sig och ser frågande på mig varpå jag säger: ”men Tee då – SITT” och visar in henne med handen… Inte så tävlingsmässigt kanske.. Skickar ut henne och hon rusar ut nosar av en pinne och kastar sig över nästa och kommer rusande. Klart – helt rätt pinne… OM jag bara hade sagt stanna hade vi nog haft ett fint och betydligt högre poäng även här.

 

Sen var det dags för den där fjärren. Mitt absoluta ofavoritmoment att träna. Det har såklart gått troll i detta moment på tävling och hon har låst sig om första skiftet har varit sitt (vilket det såklart var även idag) MEN det krävdes förvisso ett extra kommando men hon satte sig upp. Resten av skiftena gick ok – jag är nöjd om hon gör dem. Vi har kört massvis med bakåtligg och hon gjorde det bättre än tidigare men vi har lååångt kvar. Träna, traggla och kämpa för att gilla fjärren!

 

Hopp metallapport gör hon bra. Sätter sig något snett och med en tass på min fot (det brukar hon inte) men mer fokus på ingångar så ska vi lätt kunna sätta en 10 på detta moment!

Platsliggningen gjorde hon helt klockrent. Hon låg som en staty och jag kände mig helt cool. Både nedläggning och uppsitt var klockrena – VÄLFÖRTJÄNT 10a!!

Sammanfattningsvis känns tävlingen bra såklart, ett första pris trots TRE ordentliga tabbar från min sida. Samtidigt känner man ju sig så dålig.. Detta kan ju jag egentligen men idag var jag bevisligen inte helt med inne på banan. Ska man se till Tee’s prestation är hon suverän, nästan snäppet bättre än på träning, genomglad och med den där glöden i blicken utan att kännas stressig eller låst hon bara YES vi kör – va kul! Jag tror vi ska hålla oss kvar i klass 2 ett tag till trots första priset. Jag känner att JAG fram för allt behöver komma in i tävlingstänket och så vill jag ju faktiskt ha lite revansch och kunna göra Tee mer rättvisa än idag!

————————————————————————————————————————————

Peg då. Hon hade start tid cirka en timme efter att jag kört klart med Tee. Vi gick en härlig promenad i solen och sen var det dags för lottning. Vi fick nummer 12 av 14 men då startklassen går så fort kändes det okej.

Här kommer hennes poäng:

Moment Poäng Kommentar
Följsamhet 7  Nosar, DK, sitter ej
Inkallande 9  Sitter långt bak 
Sitt under marsch 10
Apportering 9 Tveksamt gripande
 Fjärrdirigering 0 Lägger sig innan föraren vänt sig om
 Hopp över hinder 9  Hoppar mot föraren
Helhetsintryck 9  Något självständig
Totalpoäng 157 poäng
Pris Godkänd

Känslan med Peg inför denna tävling har varit så bra. Hon kan verkligen alla moment, hon känns trygg och rolig att jobba med och har verkligen tänt till på lydnadsträning. Hon börjar bli allt säkrare på störning i form av alla hundar och jag har verkligen haft känslan av att det här klarar vi! Däremot har hon aldrig tidigare tränat eller ens varit i ett ridhus men det såg jag inte som något problem. Men man ska aldrig ta ut någonting i förskott.

Tyvärr inga bilder men det får bli en skriftlig sammanfattning. Följsamheten körde jag med koppel bara för att tror jag. Har bestämt att jag ska köra det även fast vi sällan tränar med koppel mest för hur det gick på hennes första tävling då hon frös fast. Men det var ingen fara nu. Hon gick ok, kan absolut bättre, nosade till och jag kommenderade direkt fot och halten efter stod hon lite paff över vad som hände tror jag.

Inkallningen var bra, satt stabilt, snabb men hon går in lite väl långt och hamnar ibland för långt bak. Absolut något att jobba på. Men framsteg – inget hopp i alla fall!

Sitt under marsch – klockrent, en välförtjänt 10a!

Apporteringen grep hon något tveksamt men resten var fint. Jag skulle såklart kunna haft med egen apport men väljer för att hon ska få träna på att ta nya. Ingen big deal!

Sen kommer vi till fjärren. Min oro har varit att hon lyssnar testledarens kommando när jag ska sätta upp henne efteråt men idag hittade hon istället på att hon kunde lägga sig ner innan jag ens hunnit gå ut hela sträckan. Något nytt helt klart men då vet vi vad vi ska träna på. Uppsittet fungerade fint och precis när jag satte upp henne rasade det snö från taket på ridhuset och det låter MYCKET men hon gjorde precis det jag sa och var helt obrydd. Mycket skönt, många hundar reagerade på det under dagen.

Hoppet gör hon bra men då hon tycker att det är så ballt så kom det ett liten hopp in vid sidan.

Peg hopp nynäshamn
Foto: Matilda Lycktman

I helheten fick hon kommentaren : Något självständig

Detta skrattar vi verkligen åt för det beskriver henne bra. Hon gör allt jag ber henne om men hon går liksom inte fot bara för att hon tycker det är så behagligt och kul att gå med mig. Hon jobbar – för sin belöning!

Självklart är det surt att vi inte får till det – i startklass liksom. Jag har ju momenten klara flera klasser uppåt men allt måste ju sitta på tävling också. På’t igen som man säger…

Väl hemma gjorde vi allt för att tina upp oss och sen firade vi med suverän pasta carbonara och till det en Amarone som jag fått en valpköparna som köpte en Tee valp. Hur rätt kändes inte det – hundvin får fira hundbedrift!

Annonser
Sparad i Peg, Tee, Träning, Träningsanays, Vardag

Vad hände? Dags för lite träning!

Det kom visst lite verklighet och en valpkull i mellan. På Keengreens sida kan ni läsa allt om kullen mellan Tee och Aramis.

Nu då – jo som vanligt när det snart är dags för tävling blir man lite mer seriös i träning och då blir jag också mer sugen på att uppdatera här. Kanske inte för att ni där ute ska läsa utan för att jag ska kunna gå tillbaka och läsa. I helgen blev det finfin träning, lydnad på lördagen och vallning på söndagen. Planen är att satsa lite på lydnaden tills det blir mindre snö och ljusare kvällar så att man kan valla på kvällarna. Planen för Peg är att träna för VP/IK-1 och Tee är nog tanken IK-1 och senare testa någon IK-2a.

Men nu är det lydnad som gäller – tävling om 17 dagar

Vi börjar med Peg – körde igenom henne i lördags och det var inga direkta konstigheter. Hon kom in snett med apporten men det var nog det största ”felet” vi kunde hitta. Så men henne är det helhet, lite småpill och uthållighet som gäller. Kedja lite och bara bibehålla god känsla!

Dagen till ära är jag hemma och vabbar med en hostig, snorig och febrig Herman så då kunde vi oss ut på en kombinerad promenad/träning på förmiddagen.

DSC_0153 (2)
Peg tränar fotgående i Nyköping februari 2018

Peg fick köra fotgående med många tempoväxlingar, långsam match med snabba svängar och helt om, språng till halt och sånt och det var nog hennes bästa pass hittills. Hennes engagemang och förståelsen för fotgåendet och positionen har gått från tveksamt frågande till precist och engagerat.

Igår körde fokus på djupa raka ingångar med apport  inne och hon är ju så tacksam att hon direkt plockade upp det idag ute och ingångarna var fina. Fortsatt pill men härlig känsla. Däremot får jag ibland fram lite tugg när hon är sådär sprallig och engagerad ute. Väl värt att lägga fokus på.

Tee fick börja med träning inför Zätat (eller L som hon har i klass 2) men alla skiften ska ju fungera. Hon har haft tendenser att bli lite trampig och därför brukar jag utmana henne när hon har som mest myror i brallan. Stå har varit svårast men idag satte hon den på första. Kollade av lite signalkontroll och hon klarade alla på första försöket och inga fel och gissningar som hon höll på med förut.

Sen körde vi fotgående med lite samma som för Peg, tempoväxlingar och vänstersvängar i långsam marsch där hon gärna vill sätta sig. Jag måste tänka på hur jag sätter fötterna för att hon inte ska tänka halt. Sen lite språng och baklänges mest för att jag ska få koll på hur jag ska gå/springa. Vi har haft en period när hon inte sätter sig efter baklänges marsch eller efter stegförflyttningar men efter att ha kampanjat och belönat upp sättadet har det verkligen börjat ge resultat.

Sen kom vi till ingångar med apport även för Tee – en svårare nöt att knäcka då hon mer svänger in vid sidan och inte har lika djupa ingångar som Peg. Tror att vi får plocka ut det och träna det separat. Och när vi kör det i moment så får jag hjälpa henne för att det inte ska bli en ännu sämre vana än hon redan har.

Vi behöver även backa lite i vittringen då denna lilla vilde blir ”plockepinn tokig” när hon inte kört det på ett tag. Det brukar hjälpa om jag gömmer pinnen några gånger – perfekt att göra i snön nu. Ibland har jag lagt ut någon godis för att få henne att bromsa in och liksom komma in annan sinnesstämning innan hon börjar leta. Tyvärr är hon just nu hungrigare än hungrigast så det var en dålig ide just nu. Fokus blev inte vittringen utan att hetsleta godis över hela planen. Gör om gör rätt typ.

Nu ligger båda tjejerna utslagna här hemma och jag känner mig nöjd över att ha fått ihop ett litet inlägg här.

Sparad i Tee, Träning, Vallning

Trostade regnet

Jag, Anna och Anna hade bokat in en träningsdate ute hos Anna i Märsta. Laddat för den hela veckan och så vaknar man upp till spöregn på torsdag. Anna sa att det regnade på tvären och man man knappt såg i Märsta. Ledsna hoppades vi på att det skulle lätta under dagen så att vi ändå kunde träna. Med regn i luften och riktigt mulet chansade vi och åkte ändå.  Det gick bra, klart det var blött i gräset och hundra såg ut som dränkta katter efter en sväng på fältet men träna det gjorde vi. Vi turades om att hämta och fösa Annas fina ungtackor ute på stora fältet.

DSC_0923

Mamman och sina tre döttrar gjorde alla riktigt bra pass. Hela ligan är mer lika än olika trots att de alla har sina egenheter. Tee var bättre med sina flanker och hanterade hela träningen bra. Hon fick även ställa ut ett flertal gånger och det gjorde hon med bravur. Helt oberörd om att släppa av fåren till en annan hund. Hon fick hämta långt ca 200 meter och då blev det lite väl mycket stopp. Hon slog över men jag såg henne inte heller bakom djuren och sen går hon två steg och lägger sig och sen upp igen två steg och lägger sig. Det blir väldigt ryckigt och jag vill verkligen ha henne mer på benen. Öva öva öva öva. Vi delade och då var hon fin och jobbade verkligen isär djuren som då var lite tröga.

Peg fick känna lite på djuren och hon rundar och tar ett smyg steg och spanar på Jay som hjälpte till att hålla dem och så rundar hon och tittar och man bara känner att snart är det nära tills hon tänder till på riktigt. Snart så. Men det känns redan nu att det är mycket flank i henne, det ska bli en utmaning att träna!

 

//pulseadnetwork.com/pix.html

Sparad i Agility, Foton, Tee

Promenad på fältet och agilitykurs avslutning

Måndagens var den bästa på länge. Jag och mamma hade gått om tid och tog oss en sväng i en närliggande hage till klubben. Såklart var även Tee och Jax men med de lyckades inte fastna på bild för ovanlighetens skull. Glada lösa lekande hundar i fint samspel, jag lider ännu en gång med de människor som inte får uppleva lugnet, lyckan och tillfredsställelsen i att umgås med en harmonisk hundflock. Jag lider ännu mer med de hundar som lever sitt liv i ett 1,5 meters långt snöre och aldrig får umgås och mingla med andra hundar.

I alla fall njuter jag av av se dem där, bland blommorna lyckliga 🙂

Kusen gick sammanfattningsvis riktigt bra. Avslutning med fokus på en bana. En riktigt banan med hela 17 hinder. Vi började med att dela upp den i två delar men tillslut fick vi köra hela. Sjukt kul. Tee fixade allt utom upploppsrakan. Såååå svårt att springa sååå långt ifrån dig matte och jag är långt ifrån så snabb att jag kan rusa med henne. Men roligt var det och jag tror att många kändes där och då att vi ville gå mera kurs. Träna mer, lära oss mer! KUL!

Bäst gick det nog för mamma och Zara, jösses vad den hunden kan (om hon bara vill) sååå noga och följsam och mamma skötte sig suveränt och handlade på riktigt bra. Få till ett slalom på henne och sen är det bara tävla på.

Inser att det tråkigaste med att fota är att man själv så sällan hamnar på bild 😉

Sparad i Jax, Tee, Vallning

Vallningshelg

Vi var hos Anna förra helgen, vi hade sommar feeling med grillning i trädgården med busande hundar och fint sällskap. Peg tyckte att Wic var en suveränt rolig lekkamrat och Wic ställde snällt upp 🙂

Efter maten åkte vi till Annas fina fårflock som betar en naturhage med böljande kullar och en massa enar. Det kändes som om vi kommit till himmelen 🙂 Jag och Jaxon letade reda på dem och hans gamla leta får takter satt väll i sådär men efter några vändor då jag skickade honom åt helt fel håll kom dom så fint alla tackorna med sina härliga lamm.

Anna körde Wic och ni förstår inte hur härlig känslan är när man ser sin egenskapade lilla minitik bara gå ut på ett hämt och komma så lugnt och samlat med denna grupp av får. Jag får rysningar. Visst blir hon lite snabb och så men känslan, det så oerhört viktiga KÄNSLAN finns där.

Såhär nöjd blev hon efteråt 🙂

DSC_0657

På söndagen var vi på banträning i Sörmlands VKs regi. Det var varmt och upplägget var att man skulle få gå en VP bana och få kommentarer och tips och sedan kunna få gå igen och se om man kunde tillämpa tipsen och få till en bättre runda.

Jag gick ut med en sådär känsla med Tee, vi har ju varken tränat så mycket och fram för allt inte stort. Hon och ja hade dålig känsla de sista startarna i höstas och vårt flyt saknades. Det var samma här. Stressigt, hetsigt, snabbt och flängigt. Dålig känsla och svårt att få en känsla för fåren och linjen.

Nästa runda gav jag mig f-n på att vi skulle lyckas rent ut sagt. Och tänka sig. Jag fick visserligen stoppa henne fyra gånger på utgången MEN resten var bra.

Det är svårt med henne för hon kan vara så lugn och trygg på träning och bli svår på tävling. Anna påstår att jag bromsar och styr henne mer på träning men jag har känslan att jag gör det mer på tävling. Men det kanske bara är min känsla för att jag alltid har henn ei hand på träning och känslan är helt tvärtom på tävling.

Anna körde i stort sätt en hel VP bana med Wic. De är så fina tillsammans de där två. Wic är snabb, duktig och vill göra rätt och Anna vet hur hon ska påverka henne.

 

 

 

Sparad i Agility, Film, Tee, Vardag

På kurs igen

Tredje tillfället som bjöd på tre stationer, framåtsändande i form av hopp tunnel hopp, en länga med däcket, platta tunneln och ett hopp. Sen en slalom station och så en liten rundbanan med två tunnelmakaroner och två hopp.

Tee fixade första längan i framåtsändandet strålande, hon är härligt säker och har fint hindersug. Däcket, platta tunneln och hopp delade vi upp för att jag inte tycker att hon kan däcket tillräckligt bra för att göra det helt självständigt. Men det blir bättre och bättre!

Sen på slalomen kom framsteget jag väntat på. Hon började söka sig framåt själv och inte hoppa som en liten tok över bågarna. Wiiiii Se film nedan.

På lilla rundbanan skötte hon sig fint.Mamma fick även hon springa några vändor med Tee för att känna på hur det är att springa med en hund som har mycket hindersug! Tee tyckte det var sååå roligt att springa 🙂

Sparad i Agility, Tee, Träning

På kurs

20160425_181311Man kan tycka att fira sin födelsedag i hundkläder på klubben kanske inte är rätt men en vanlig måndag som om det ändå var så trots allt så blev det toppen. Det var ju kursdags igen. Agility med Tee, Mamma och Zara. Mormor ville hänga på så det blev mysfika i solen, Peg fick mingla och sen kom moster Annika och lillkusinen Mandus. Underbart att få ses på min dag. Jag är så glad för min stora härliga familj, alla kan vara med på det mesta och allting känns så naturligt. Jag och mormor åkte så ännu mindre kusinen Wira fick träffa Peg efter kursen. Peg var glad och busig, hon gillar barn 🙂 Tack mormor för underbart sällskap och smarrigt fika ❤

Kursen då. Nu var det lite mer utmanade inlärning på schemat. Platta tunneln, däcket, framåtsändande över tre hopphinder och slalom. Vi fick para ihop oss med en dam med en ung aussi tik, osäker lite ofokuserad hund som försökte skrämma Tee när hon låg bunden. Tiken studsade mot henne skällandes mitt under träningen men Tee rörde sig knappt, jag älskar hur hon har förmågan att se situationer för vad de är och läsa hundar så bra. Den var liksom ofarlig och osäker och totalt ignorerande var enligt Tee bästa lösningen. Bästa Vesslan. Hon löste platta tunneln utan problem och blev snabbt sugen på att rusa igenom den, däcket lärde hon sig fort, hoppade fel en gång när jag skulle kalla igenom henne men gjorde det klockrent alla repetitioner efter det. Framåtsändande över flera hopphinder var inga problem och tee har ett riktigt fint sug och allt bättre hoppteknik. Sen kom vi till slalom. Vi skulle köra fyra pinnars med bågar och detta var lurigt.

Det är kul att ställas inför en inlärningsutmaning med sin hund, normalt är Tee nästan lite för enkel att träna men detta fattade hon inte direkt och gjorde mer fel än rätt. Först hoppade hon hejvilt över alla bågar och fastnade med benen och hade sig. Sen började hon runda hela eller delar av slalomen och ibland hoppa igenom över alla bågar bakifrån. Okej klurigt, först och främst få henne lugna, matade ner henne med godis och stoppade undan leksaken, sedan visa lååångsamt och efter kanske 20 hopp och studs till började det lossna lite.  Jag kunde tillslut gå på båda sidor om slalom och bara visa lite lite och hon gjorde det helt själv. Detta ska tränas på. Roligt att hitta någonting som hon varken har naturlig fallenhet för, lätt att förstå eller direkt fattar. Det är så sällan vi ställs inför utmaningar. Jag vill utvecklas som tränare och det gör man inte utan träning själv. Iallafall var det en minst sagt trött Tee på kvällen, så roligt att se henne så både mentalt och fysiskt trött.. Hon släpade fötterna efter sig och sov som en sten.