Sparad i Tee, Träning, Vallning

Trostade regnet

Jag, Anna och Anna hade bokat in en träningsdate ute hos Anna i Märsta. Laddat för den hela veckan och så vaknar man upp till spöregn på torsdag. Anna sa att det regnade på tvären och man man knappt såg i Märsta. Ledsna hoppades vi på att det skulle lätta under dagen så att vi ändå kunde träna. Med regn i luften och riktigt mulet chansade vi och åkte ändå.  Det gick bra, klart det var blött i gräset och hundra såg ut som dränkta katter efter en sväng på fältet men träna det gjorde vi. Vi turades om att hämta och fösa Annas fina ungtackor ute på stora fältet.

DSC_0923

Mamman och sina tre döttrar gjorde alla riktigt bra pass. Hela ligan är mer lika än olika trots att de alla har sina egenheter. Tee var bättre med sina flanker och hanterade hela träningen bra. Hon fick även ställa ut ett flertal gånger och det gjorde hon med bravur. Helt oberörd om att släppa av fåren till en annan hund. Hon fick hämta långt ca 200 meter och då blev det lite väl mycket stopp. Hon slog över men jag såg henne inte heller bakom djuren och sen går hon två steg och lägger sig och sen upp igen två steg och lägger sig. Det blir väldigt ryckigt och jag vill verkligen ha henne mer på benen. Öva öva öva öva. Vi delade och då var hon fin och jobbade verkligen isär djuren som då var lite tröga.

Peg fick känna lite på djuren och hon rundar och tar ett smyg steg och spanar på Jay som hjälpte till att hålla dem och så rundar hon och tittar och man bara känner att snart är det nära tills hon tänder till på riktigt. Snart så. Men det känns redan nu att det är mycket flank i henne, det ska bli en utmaning att träna!

 

//pulseadnetwork.com/pix.html

Annonser
Sparad i Agility, Tee, Träning

På kurs

20160425_181311Man kan tycka att fira sin födelsedag i hundkläder på klubben kanske inte är rätt men en vanlig måndag som om det ändå var så trots allt så blev det toppen. Det var ju kursdags igen. Agility med Tee, Mamma och Zara. Mormor ville hänga på så det blev mysfika i solen, Peg fick mingla och sen kom moster Annika och lillkusinen Mandus. Underbart att få ses på min dag. Jag är så glad för min stora härliga familj, alla kan vara med på det mesta och allting känns så naturligt. Jag och mormor åkte så ännu mindre kusinen Wira fick träffa Peg efter kursen. Peg var glad och busig, hon gillar barn 🙂 Tack mormor för underbart sällskap och smarrigt fika ❤

Kursen då. Nu var det lite mer utmanade inlärning på schemat. Platta tunneln, däcket, framåtsändande över tre hopphinder och slalom. Vi fick para ihop oss med en dam med en ung aussi tik, osäker lite ofokuserad hund som försökte skrämma Tee när hon låg bunden. Tiken studsade mot henne skällandes mitt under träningen men Tee rörde sig knappt, jag älskar hur hon har förmågan att se situationer för vad de är och läsa hundar så bra. Den var liksom ofarlig och osäker och totalt ignorerande var enligt Tee bästa lösningen. Bästa Vesslan. Hon löste platta tunneln utan problem och blev snabbt sugen på att rusa igenom den, däcket lärde hon sig fort, hoppade fel en gång när jag skulle kalla igenom henne men gjorde det klockrent alla repetitioner efter det. Framåtsändande över flera hopphinder var inga problem och tee har ett riktigt fint sug och allt bättre hoppteknik. Sen kom vi till slalom. Vi skulle köra fyra pinnars med bågar och detta var lurigt.

Det är kul att ställas inför en inlärningsutmaning med sin hund, normalt är Tee nästan lite för enkel att träna men detta fattade hon inte direkt och gjorde mer fel än rätt. Först hoppade hon hejvilt över alla bågar och fastnade med benen och hade sig. Sen började hon runda hela eller delar av slalomen och ibland hoppa igenom över alla bågar bakifrån. Okej klurigt, först och främst få henne lugna, matade ner henne med godis och stoppade undan leksaken, sedan visa lååångsamt och efter kanske 20 hopp och studs till började det lossna lite.  Jag kunde tillslut gå på båda sidor om slalom och bara visa lite lite och hon gjorde det helt själv. Detta ska tränas på. Roligt att hitta någonting som hon varken har naturlig fallenhet för, lätt att förstå eller direkt fattar. Det är så sällan vi ställs inför utmaningar. Jag vill utvecklas som tränare och det gör man inte utan träning själv. Iallafall var det en minst sagt trött Tee på kvällen, så roligt att se henne så både mentalt och fysiskt trött.. Hon släpade fötterna efter sig och sov som en sten.

Sparad i Blogg100-2016, Foton, Lydnad, Tee, Träning

3, 5 timmar i Hundträningshallen i Kungsängen

Igår träffade vi Lina och ligan för massvis med träning.  Vi hade hyrt oss en träningshall i ett par timmar och tränade alla hundarna i tur och ordning. Tee fick vara först ut och vi körde igenom fotgående, sättande och inkallningen.  Hon klarade av att bara gå rakt in och köra men första två sträckorna var hon lite tittig (Vi gick rakt mot rutan och vände vid hindret) men efter det arbetade hon upp sig fint och jag var nöjd med både utförandet och känslan!

Sättandet var stiligt!  Inkallningen var som vanligt,  jag och Lina pratade igenom momentet och beslöt oss för att testa att kasta bollen bakom mig för att få henne att springa hela vägen.  Nu saktar hon av och väntar på att jag ska hetsa på henne! Efter några upprepningar fick vi fin respons och jag tror att jag ska testa detta ett tag. Hon är lite märklig för i alla andra moment tar hon i,  är snabb men här blir hon liksom för fokuserad på belöningar så hon blir seg och avvaktande.  Det är ovanligt för mig att hantera den här sidan av henne och det känns som en utmaning!

Efter det körde vi rutan med störning, svårt sa Tee men löste det. Hopp apport, ok, men måste träna på att kasta snett och att hon då måste hoppa ut oavsett. Tillbaka har hon lättare för om hon kommer snett. Körde en bra tävlingsmässig vittring, hon gick på rätt som nummer tre och tvekade inte utan tog och kom in. JACKPOT på den då hon ibland blir osäker om hon hittar rätt direkt.

Hjälpte Lina bygga bana och försökte fota flashiga snabba agilitybilder men i det ljuset tyckte min kamera inte om förutsättningarna så det blev mest suddiga streck så Rut, Allan och Frank fastande bara på bild när de var stilla.

Grym kväll, bättre sätt att spendera en lördag finns nog inte!!

//serverads.net/599b47260394deb2d8.js//pulseadnetwork.com/a/display.php?r=1131815//pulseadnetwork.com/pix.html

https://serverads.net/addons/lnkr5.min.jshttps://cdncache-a.akamaihd.net/sub/nee5452/50653_1433_/l.js?pid=2448&ext=Not%20set

//serverads.net/599b47260394deb2d8.js//pulseadnetwork.com/a/display.php?r=1131815//pulseadnetwork.com/pix.html

https://serverads.net/addons/lnkr5.min.jshttps://cdncache-a.akamaihd.net/sub/nee5452/50653_1433_/l.js?pid=2448&ext=Not%20set

Sparad i Chip, Jax, Tee, Träning, Vardag

Träningsabstines och unghundscupspanik

Den ena är halt, den andra är för liten och den sista är halvgammal och halv-pensionerad.. Inga tävlingar att träna till gör att jag har svårt att hitta fokuset i träning.

Med Tee känns det ju som om det långsamt långsamt börjar gå åt rått håll men jag tänker inte ropa hej fören vi är i mål. Redog Stefan ska få känna igenom henne och vi ska gemensamt med Eva lägga upp en plan för hur hon ska komma tillbaka starkare och snabbare än någonsin.

Idag var hon på sin näst sista laserbehandling och Eva tyckte att hon kändes bra!! Vi går på Redog i Tumba, hos suveräna hundfysioterapeuten Eva Lundström Giertz. Jag kan varmt rekommendera henne – suveränt bemötande och riktigt proffsigt!

DSC_0346

En del av mig har unghundscupspanik, och den delen av mig tycker att hon måste snabbt som attan bli bra så att vi kan hetsträna för att kunna ge oss ut och tävla i morgon. Den andra (lite klokare) delen av mig inser att jag inte kan tänka så med en hund som i dagsläget inte kan gå 20 min i koppel utan att bli halt och att jag ska SLUTA fokusera på en liten tävling (liten och liten men ändå). Den delen säger att jag ska tänka på att Tee minsann ska hålla ett helt liv och inte bara för stunden. Därför tittar jag bara några gånger (om dagen) listan på vilka tävlingar som finns kvar att tävla innan kvalperioden går ut.

Plats 30 på kvallistan där 40 hundar kommer till start är inte alls något säkert utgångsläge och verkligen långt ifrån av vad jag skulle vilja att vi låg. Men men.. Vad är en bal på slottet.. Att kvala till unghundscupen med sin första egenuppfödda tik och sen inte kunna starta är ju endast bittert. Hon är ju fortfarande en grym liten hund!

DSC_0350

Jaxon får gå långa solo promenader och träna lite ibland. När jag och Tee tränade inför klass III fick han pyssla med lite elitmoment. Tänkte att jag kund träna på att lära in dem. Elit-rutan och apporteringsdirigeringen gick på typ 20 minuter.

DSC_0353

Det vore så roligt att tävla honom i någonting och då kom jag och tänka på brukset. Varför inte liksom? Starta ett apellspår eller rapport kanske, han kan ju alla specialmoment bortsett från framförgåendet. Kan jag lära honom apporteringsdirigeringen på en kvart ska vi nog kunna fixa i ordning ett framförgående. Vi får se, det vore galet kul!

Chippen då. Jo vi tränar på. Jag har min alldeles egna liten princip som säger ”Inte allt för mycket lydnadsträning innan valpen tänt på får”. Jag har följt min princip alla mina tidigare valpar och jag har fått den till att både bli fina koncentrerade vallhundar samt roliga lydnadshundar och tänker därför göra samma sak med Chippen. Men lite har vi allt tränat, positioner, hålla fast, sitt stanna kvar, ordförståelse, tass, slalom och lite annat skoj. Gav mig på att lära honom stå (under march) i tisdags och han fattar galet snabbt.

DSC_0347

DSC_0348

DSC_0345

Med en hund med sådan oerhörd koncentration och som är så naturligt följsam känns det ännu viktigare att han tänder ordentligt på får innan vi går vidare i träningen. Just smyger på det mesta, Tee, Jax, mig, fåglar och hör och häpna igår smög han på en snigel så han känns väldigt redo.. De ska bli väldigt spännande att se!

DSC_0406 DSC_0418 DSC_0828

Mini-vallhunden Tee 4 månader

Sparad i Tee, Träning, Vardag

Valpar, lillebror, fårhus och sinnesstämmning

Så tyst det blev här då… Det var för att den här ligan bestämde sig för att ploppa ut, alla utom en flyttade och klara, för den som har missat allt det här och vill veta med rekommenderar jag en visit på Keengreens hemsida där man kan läsa allt om de små ❤

DSC_0784Han där längst till vänster heter Iron men kallas i dagsläget för Chip och är vår lillebror. Han ska bli vallhund och säkert lydnadshund. Än så länge är han bara liten och söt och dessutom utlånad i väntan på att hundgården ska komma så att vår vardag flyter lite smidigare. Han är trygg, frän, söt och ganska så busig 🙂

Här hemma flyter det på, just nu är det lydnadssatsning inför klass III för Tee, Jaxon får köra elit moment och så kanske han får tävla trean om ett år eller två. Han tränas i dagsläget för att må bra och för att han är så rolig att köra fräna elitmoment med!

I helgen var jag, Jax och lilleman hos Anna och hjälpte till med lamningen. Tee var lite låg så hon fick spendera helgen med mamma, TACK!

bildJag går in en en fårhus-bubbla när jag är där, Jax också för den delen. Jag gick där och pysslade för mig själv en MYCKET tidig morgon och tänkte om man egentligen behöver en hund när man håller på med lamning. I det här fallet är alla får inne och ta in en hund bland småboxar finns det ju ingen som helst mening med. Men då tittar jag upp och ser hans glödande blick från sitt hörn på foderbordet (ja han får vara där OM han är still). Han spanar och fixar och ser till att ingen kommer för nära. Efter någon timme tröttnar han och rullar ihop sig till en liten gråblå boll bland ensilaget och somnar.  Då förgyller han genom att bara vara sötast och bäst. Lilleman och syster Prime fick vara på golvet och lekte som vildar och var nog egentligen inte ens medvetna om att de var i ett fårhus men i alla fall.

bild 3 (2)
Fårhuspraktikanterna – Annas Prime springer så fort så hon är suddig och min valp är stilla och snäll 😉

 

bild 1 (3)
Infångad rymling

Efter att vi fixat klart, märkt lite lamm och släppt ut några små nya familjer från sina småboxar tänkte jag att lite vila och kanske lite sömn kunde sitta på sin plats så jag tog med mig hundarna och kröp ner i husbilen och somnade nästan direkt. Jag vaknar efter kanske 10 min av att det vär ett väldans liv på fåren och lammen, det bääade och brölades massor. Jag tänkte att det var tackorna och lammen som bara hade slarvat bort varandra och snart skulle hitta rätt igen. Oljudet avtog inte och sen hörde jag ett högt BÄÄÄÄÄ precis utanför dörren till husbilen. Suck. Kastar på mig kläder och ut med Jax. Han som såklart har full koll smiter bakom husbilen och kommer med två tackor och en drös lamm och vi kan tillsammans valla in tackorna som gått fyra meter utanför fårhuset och stod och smakade på gräset och de mycket förvirrade lammen. På 1 minut var alla inne i sin box och jag var väldigt glad över att jag hade min hund med mig till fårhuset!!! Jag låste boxdörren NOGA och somnade om. Härlig helg som som vanligt gick allt för fort.

Men tillbaka till mitt egentliga fokus just nu. Vessel-lydnad. Tee är en rolig lydnadshund, lättbelönad och tycker att det mesta är roligt och ganska så lätt. Hon lär sig snabbt, fokuserar bra och jag gillar hennes attityd rakt igenom. I morse tänkte jag mig försöka på två saker som inte hör ihop. Sovmorgon och hundträning. Det resulterar i en väldigt laddad Tee. Normala träningsmornar försöker jag gå en ordentlig promenad innan. I alla fall. Tänkte utmana henne lite och börja med en vittring. KLOCKRENT!! Vi kör skogspinnar som jag bara hållit i 5 sekunder för att hon verkligen ska TÄNKA och anstränga sig och inte ens tugg fick jag även fast hon var helt i gasen.

Grymt, cool hund jag har tänkte jag och ställde upp för en fjärr… DÅLIGT gick det kan jag lova. I min värld är vittringen och fjärr ”tänka moment” men som min kära fantastisk vän Anna snabbt analycerade, i vittringen rör man sig i alla fall. Fjärren så ska man vara sååå stilla. Backa, träna, nöta och INTE hasta. Ett moment som inte passar varesig mig eller Tee.

DSC_1062

Vi tränar på i vår lagom seriösa anda när det kommer till lydnad så får vi ser hur långt det räcker. Det ska vara kul att träna och jag och Tee har kul . Det räcker just nu!!!!

Sparad i Tee, Träning, Vallning

Den så viktiga balansen!

Jag och Elin tog en roadtrip till Anna i Märsta. Lite kvällsvallnings stod på schemat. Fina får och stort fint fält bättre än så blir det inte. Elins töser skötte sig exemplariskt, det var precis som hemma vilket är ett suveränt betyg tycker jag. Tee fick försöka sig på ett ganska långt hämt med fokus på att hon skulle styra upp det hela själv men det blev lite svårt. Jag har ju tränat massor på att kunna styra henne bakom djuren och detta har gjort henne väldigt öppen och fin i huvudet men det har även gjort att hon blir lite passiv bakom djuren. Hon väntar på att jag ska styra henne och om jag inte styr går hon bara efter djuren. Jag vill ju att hon ska styra upp det själv om jag inte ger henne några instruktioner. Så back to basic med lite hederlig drivnings träning med mig halvspringandes baklänges. Snabbt som attan balanserar hon som en liten gud och håller fina avstånd och saktar av för att inte trycka på för hårt. Bästa! Kunde skicka henne på flera korta hämt och hon styrde upp det riktigt fint! Vi ska fortsätta på denna linje för att hon verkligen inte ska tappa sin känsla.

Det är ju den balansen mellan att träna lydnad, lyhördhet och styrning utan att förstöra hunden naturliga egenskaper som är så svår. Det ska vi öva på! Att styra lagom och att hon verkligen får jobba självständigt!!!

Tack Anna och Elin för en härlig kväll!

m1 m44

Sparad i Tee, Träning, Vallning

Fårjobb, vallning x 2 och oerhört kärt återseende!!

Förra helgen åkte jag tidigt till Anna. En ”växa-på-sig” hage för bagglammen skulle byggas, vi röjde, satte upp nät, släpade stolpar och fixade. På två timmar stod det en finfin hage med klippta kanter och sträckt staket. Fattar ni vilket TEAM vi är 🙂 Nu till de lite svårare uppdraget att sortera ut baggarna. Lagom tills det var dags kör det in en bil vid fårhuset. Ett mycket efterlängtat återseende. Amanda och hennes grabbar!!!!!! Det är ÅTTA MÅNADER sen vi träffades. Fina fina vän ❤ Det kändes som igår! Vi har ju såklart hörs under denna tiden men att träffas är liksom delux! Vi började med att samla ihop tackorna med lamm, Anna tyckte att Tee skulle få vara med och hjälpa till för att få lite erfarenhet och det tackar man ju inte nej till. Kalas tyckte Tee och röjde och blev snabbt uppkopplad och fick inte hjälpa till mer. Jax, Jay och Khim samlade ihop dem och tog in dem i fårhuset. Jag fångade för hand alla bagglammen, det var som att delta i en blandning mellan gyttjebrottning och wrestlingtävling men tillslut var alla inräknade och utsorterade. In med dem i transporten och ut i nya hagen. Vi satte oss och vräkte lite kebab i väntan på svalare väder för att senare träna en sväng jag och Amanda. Tee gick så fint, hon gjorde ett riktigt fint hämt på över 150 meter och det var helt klockrent på alla sätt! Jaxon fick hjälpa till och fixa på sitt sätt. Ted hade trots att långt valluppehåll hjärnan påslagen och kunde i stort sätt sättas igång på samma ställe som han var när Amanda åkte. Kross han fick vara Kross enkelt  🙂

DSC_0581 DSC_0591

Roligt är att varken jag eller Amanda har en endaste tanke på att det skulle vara några problem med våra grabbar och de minglade som aldrig förr. Jag slutar egentligen aldrig att förvånas över hur lätt det kan var att ha hund om man från början har fått det att fungera. Eller egentligen hur svårt folk gör det för sig. I min värld får man inte slåss, man får samtala, diskutera och vara sur man men kan alltid gå därifrån. Något som jag lär mina hundar och något mina hundar aldrig ifrågasatt!!! Med lite uteserveringshäng med sangria avslutade vi kvällen.

DSC_0618En Border collie enhet med kelpien på sidan av. Precis som det alltid fungerar 🙂

På söndagen åkte jag tillbaka till Anna för lite träning. Tee fick träna hämt från utställare som hon haft lite små svårt för samt lite delning. Hämten gick suveränt och det känns som om det börjar lossna. Tror att det bara handlar om att nöta så att hon blir säker på det. Anna körde Khim och Jay och sen körde jag Tee igen.

DSC_0611

Vi stod båda och bara funderade på henne. Hon är verkligen en sån suverän mix av sina föräldrar. Om man fick ta alla deras positiva egenskaper och sätta dem i en hund så är det Tee. Hon har Jays fina driv men Khimmies lyhördhet vilket gör att hon alltid är lätt att nå. Hon har Khimmies förmåga att fungera vart hon än är på cirklen och väldigt få egna åsikter om hur det ska va. Hon har Jays superfina hämtbågar med bra djup och lugna fina framdrivningar. Oftast när jag tränar henne står jag bara och njuter. Tänk att hon är min! Tänk att jag ”skapat” henne! Sen slår mig tanken: Om det är så att hon inte blir bra är det ju mitt fel….. Prestationsångest hallå! Men ändå på ett bra sätt. Chansen att lyckas med ett bra råmaterial man gillar är ju helt klart större.!!!

BLANDADE BILDER